fredag, februari 29, 2008

Stargate Atlantis: This Mortal Coil

Jag gillade dagens avsnitt! Det får en att tänka på massa spännande saker, typ vad man skulle känna själv om man upptäckte att man var en kopia av någon och att ingenting man trodde hänt egentligen hänt en själv, eller hur man skulle reagera om man träffade någon som var exakt som en själv. Det är kanske inte den mest nyskapande av idéer, men den är intressant.

Fast Rodney i slutet, när han kommenterade att "it's like Carson all over again", och att han inte var redo att möta sorgen än och allt. Jag var typ såå nära att börja storgråta då, det var så himla fint!

Fast slutet, med pipande skepp... det var nästan lite fånigt. ;P

That's enough of that shit.

torsdag, februari 28, 2008

Private Practice

Okej, så jag har inte sett Grey's Anatomy, men efter att ha sett reklamen på TV4 tillräckligt många gånger kände jag att det kanske var värt att ge Private Practice en chans ändå. Och nu är jag ännu mer taggad på att faktiskt se Grey's någon gång än vad jag var innan.

Eftersom jag inte sett Grey's så kan jag alltså inte uttala mig om hr Addison är eller varför hon blev så populär. Förutom hennes svamlande i slutet (som jag sett i jag vet inte hur många TV-karaktärer redan?) verkade hon inte särskilt speciellt - men det gör ingenting. De andra karaktärerna verkar (och är säkert) tillräckligt utflippade för att kunna bära upp en helt egen serie.

Det är svårt att uttala sig helt och hållet efter bara ett pilotavsnitt, men vad man garanterat kan säga är i alla fall att det är värt att ge serien en chans. För det började bra.

That's enough of that shit.

onsdag, februari 27, 2008

Lost: The Economist

Innan jag säger något mer, låt mig öppna med följande: RAAAAAWRRRRRJEOGIJRPFÖMORHGMAAAAAAARGGHHH! Så. Det var min förkortade reaktion på hur otroligt jävla snygg Sayid var i det här avsnittet. Liksom, jag dog. Flera gånger om. Faktiskt så pass många gånger att jag inte trodde jag skulle börja leva igen. Det gjorde jag, men det var nära.

Sayid, Jack, Kate, Hurley. Det saknas två ur Oceanic Six, för jag är inte säker på om Ben verkligen räknas dit? Eftersom han inte var med på flyget från början, och det lär ju flygbolaget vara väl medvetna om, så har jag svårt att tänka mig att de skulle kompensera honom för något. Om han inte låtsas vara någon annan, förstås, men det har jag också svårt att tänka mig.

Över huvud taget tror jag inte Ben kan lämna ön så att folk får veta det, för då kommer det ställas frågor och vi vet ju hur mycket han fullkomligt älskar att komma med svar. Hah. Nej, vid det här laget känner vi lost tillräckligt väl för att veta att det inte är så enkelt som det verkar. Herregud.

Den uppenbara teorin är ju att Sayid får veta något på båten som gör att de som är kvar på ön måste skyddas (det har ju redan nämnts i och med Hurleys flashforwards), och att Ben vet vilka de och hur man gör det bäst. Så Sayid hänger med tillbaka och börjar döda folk. Jag är säker på att någon annan kan formulera det bättre, men det är något sådant jag tror.

Dessutom tror jag inte att Sawyer är med Kate som man "borde" tro efter sista avsnittet i säsong 3. Helt enkelt för att det finns ingen anledning att hålla det hemligt. Om alla istället drar slutsatsen att "jaa, så är det", och sen är det någon annan, då är det mer... Lostigt, liksom. Plus att jag tror verkligen inte att han skulle ändra sig och sticka tillbaka bara för att typ Kate säger det? Det finns inte en chans att de kommer leva happily ever after.

Hm. Men mer Sayid som dödar folk. Mer Sayid över huvud taget.

That's enough of that shit.

tisdag, februari 26, 2008

Ed Quinn goes 40

Ed Quinn, som var med som den eventuella onda typen i Eureka, fyller fyrtio!

Det firar vi med att önska att vi följt Eureka lite mer och dreggla över killar i kilt.

That's enough of that shit.

måndag, februari 25, 2008

Best writing

Jag har som sagt inte sett filmen, men jag läste en artikel om hon som skrev Juno, och ärligt talat kan jag inte tänka mig någon som förtjänade det priset mer.

Heja!

Det enda som saknas nu är lite klipp på YouTube så att jag kan få se hur snygg Harrison var...

That's enough of that shit.

söndag, februari 24, 2008

And the winner is...

Det slog mig, när jag kollade nomineringarna, att jag inte har sett en enda av filmerna som är med. Jag har velat, men inte haft råd.

Kinesiskt nyårslöfte: se mer film på bio.

That's enough of that shit.

lördag, februari 23, 2008

Melodifestivalen 2008: deltävling 3

Äntligen något bra i Mello! Tidningarna har dissat det, men jag tycker dagens deltävling var den bästa hittills. BWOs låt var underbar, men Patrik Isaksson gjorde mig jättebesviken. Även om han ändå var bättre än många andra (jag nämner inga namn, men för att citera "varför sjunger folk på dialekt!?").

Det jag inte förstå är hur Eskobar kunde komma sist. Jag gillade verkligen den låten.

Nästa vecka är det dock spännande som fan. Yes, yes.

That's enough of that shit.

fredag, februari 22, 2008

Desperate Atlantis

Sen blev han dödad av en rödhårig fruJag kände mig otroligt grym som kände igen den onde vetenskapsmannen från Stargate Atlantis idag som Rex van de Kamp ifrån Desperate Housewives. Inbillade jag mig bara, eller var han mycket fetare i SGA? Jag kände i stort sett bara igen rösten...

That's enough of that shit.

torsdag, februari 21, 2008

Kim Possible säsong 4

Nackdelen med att inte ha sett så mycket Kim Possible på engelska (jag har visserligen de tre första säsongerna samt filmerna på engelska på datorn, men jag har förutom filmerna bara sett ett sånt avsnitt tror jag), är att jag har svårt att ha en objektiv bra åsikt om fjärde säsongen.

Recap: de tre första säsongerna är oslagbara. Jag kan se dem hur många gånger som helst, om det inte vore för att Disney Channel ändrat sin tablå skulle jag nog fortfarande gå upp och äta frukost framför ett avsnittet varje morgon. Det är lätt Disney Channels bästa serie, av många anledningar.

Säsong 4 har en del ändringar. De allmänna är typ det faktum att Ron och Kim är ihop. Seriously, jag gillar inte det - jag tycker inte de är ett bra par. Fast det har en så liten del av varje avsnitt att det känns helt värdo, men det är sånt man får acceptera (anledningen är ju att de blev ihop i sista filmen, och de kan knappast bara göra slut bara för att det fortsätter, så det får gå). Sen har de ändrat introt. Musiken är liiite annorlunda inbillar jag mig, och de har bytt ut en del klipp. BAH.

Nej, jag tror det jag stör mig på är de svenska ändringarna, aka röstutbyten. De har nämligen bytt ut Kims röst! Allvarligt! Den gamla rösten är perfekt, den enda som är bättre är han som har Rons röst (han är kvar iaf, thank god!), och hon som ersätter är... inte alls lika bra (jag tror det är Ellen Fjaestad). Det är något som är fel i tonen på hennes röst. Vilket gör att allt känns fel, även om de flesta andra röster är kvar (men inte alla), så drar det ner på det alldeles för mycket.

Så för att få höra Ashley Tisdale som den nya skurken, och för att slippa störa mig på såna där dumma svenska detaljer, funderar jag på om jag kanske inte ska ge säsong 4 en chans på engelska ändå. Även om det kommer bli en väldigt svårt omställning. Men ja, vad gör man inte för sin favoritserie?

That's enough of that shit.

onsdag, februari 20, 2008

Lost: Confirmed Dead

Jag hatar inte Lost än. Det är galet, ju. Jag trodde att kanske, kanske, skulle jag hata det här avsnittet och så var vi tillbaka där vi började. Eller nej, där det slutade, men ni förstår vad jag menar.

Det var kanske inte lika bra som förra avsnittet, men å andra sidan hade det varit läskigt om det varit det. Då hade jag slutat kolla direkt, för serien hade gjort mig såå besviken vid minsta lilla felsteg, och ja, ni förstår. Så det är inte en dålig grej.

Som Trams redan sagt - SAWYER. Förutom lilla detaljen med hans känslor för Kate är han ju precis så bad-ass som man vill ha honom. Kanske lite cp att alla säger James plötsligt, men förutom det är han äntligen så att man känner igen honom. Och jag gillar verkligen honom när han är sån (på ett karaktärsmässigt plan, förstås, i verkligheten, som inte har något med det här att göra, skulle jag inte göra det), jag hoppas han fortsätter. Jag vill inte, har aldrig velat, och kommer aldrig vilja att Sawyer gör en Han Solo. Mest för att Kate inte är Leia.

Sayid valde helt fel sida. Allvarligt. Dock känns det inte som att han är en av Oceanic Six, för... jag vet inte, bara en känsla jag har. Tune in next week när jag blivit motbevisad, förstås, men han kan inte - for the sake of all the slashers in the world - lämna Desmond. Och att Desmond inte skulle gått med Locke och dem är helt otänkbart, faktiskt. Då lämnar jag serien (varför var han i så fall inte med i avsnittet? För att sno Chriss teori var han ju såklart så deprimerad över bristen på Sayid att han gick runt och deppade och runkade i djungeln hela avsnittet. Såklart).

Det enda mer värt att kommentera på är nog Locke, men jag tror inte det är nödvändigt. Han är sååå säsong 1 och Locke säsong 1 är bäst. Och det är synd att han inte sköt Ben (just den delen är nog mer Locke säsong 3, I'll admit), men förhoppningsvis - även om det är en dum sak att hoppas på - kanske vi får några svar nu. Självklart ackompanjerade av ett dubbelt så stort antal frågor, men det har vi väl lärt oss att leva med vi det här laget?

That's enough of that shit.

tisdag, februari 19, 2008

The New Adventures of old Christine

Jag känner att jag haft en bra TV-dag. När jag kom hem efter en ogivande skoldag lyckades jag slå på TVn precis i tid för att se Christine, Gilmore Girls (gick oväntat bra att hoppa över typ fyra säsonger), Vänner, och sen typ Simpsons och That '70s show och tisdagsstandarden House och Gossip Girl (en brud vars namn är svårstavat var med i båda serierna, skrämmande).

Christine, eller The New Adventures of old Christine om man ska vara sån, är förvånansvärt nice. Dels för att jag är svag för sitcoms (dock finns det ju undantag som typ Våra värsta år och Tredje klotet från solen som man vill skjuta sig av), men också för att det är den enda jag kan komma på rakt av som faktiskt handlar om en kvinna. Jag ska inte analysera det allt för mycket, men de flesta serier brukar åtminstone dela huvudpersonsinnehavarna om det inte är män. Så det är ju trevligt om inte annat.

Och, eh, vi vet ju vad jag tycker om Julia Louis-Dreyfus. 0:)

That's enough of that shit.

måndag, februari 18, 2008

American Idol

Slutet på dagens American Idol var helt jävla galet. Det kan ha varit den mest absurda typ jag någonsin sett där, inklusive han (HAN!) som var utklädd till Leia.

Fast å andra sidan - vem älskar inte Simon? Han förtjänar ju lätt att man skriver hyllningssånger till honom, fast kanske lite bättre än den som framfördes i programmet.

Men det var rätt catchy. I aaam your brooother, your best friend for eeever... YouTube, anyone?

That's enough of that shit.

P.S. Ryktet går i Korridoren att hoggyfontänen skymtade förbi i Kungamordet. Awesome! D.S.

söndag, februari 17, 2008

Miami Ink

Ami James från Miami Ink är ju utan tvekan den enda killen som ser bra ut utan hår. Jag kan inte komma på nån annan - och han är snygg.

Det sjuka är att Miami Ink är en så bra serie som det är. Den handlar liksom om tatueringar? Men det är, jag vet inte, väldigt intressant. Inte bara pga alla cpmänniskor som kommer in och blir tatuerade, även om de är... mest intressanta. Vissa mer än andra.

Dessutom blir man så sjukt taggad på att tatuera sig när man ser det. I alla fall blir jag det.

That's enough of that shit.

lördag, februari 16, 2008

Melodifestivalen 2008: deltävling 2

Det enda man kan säga är väl: IN YOUR FUCKING FACE, CAROLA. Schlagerhäxan number one kan känna sig rejält ägd, även om Ola borde ha gått vidare.

That's enough of that shit.

fredag, februari 15, 2008

Oscarsgalan 2008

Jag tror Oscarsgalan motarbetar mig i år. För när jag äntligen bestämt mig för att titta? Då går den på en kanal Chriss inte har (och ja, jag åker dit dagen innan).

Och när jag tänker "äh, får titta nästa år", då blir man upplyst om att Harrison Ford ska presentera ett pris. Nu måste jag ju komma på ett sätt att få titt.a

Damn it.

That's enough of that shit.

torsdag, februari 14, 2008

Trailern äntligen ute!

Allt jag säger är att du, just du, vill gå in på http://www.indianajones.com/ och se trailern. I HD. För det är så jävla värt det.

That's enough of that shit.

onsdag, februari 13, 2008

Lost: The Beginning of the End

My abusive boyfriend just got back, and I think he's here to stay. Damn, vad är det här? Under det senaste året (säkert mer!) har jag sett hur han gått ifrån mig, och jag har slutligen insett vilket kräk han är och han egentligen inte var så bra från början. Sen stack han - äntligen! - och lämnade mig ifred i sex månader, och vad händer? Han är tillbaka och jag tror jag börjar bli kär igen.

Är det bra? Är det dåligt? Är det ens (det måste vi fråga de undermedvetna zenbuddhistiska munkarna om)? Som Trams sa: "Det är !?!? Det är en abusive boyfriend vi pratar om här! Han kan lämna oss sönderslagna igen! Men han kan också vara helt underbar! Det går inte att veta!!". Det enda vi med säkerthet vet är detta: det är här. Och onsdagar is back on (bet's on!).

Det går inte att beskriva, fandamnit, när hände det här egentligen? Plötsligt sitter jag och skriker "FUCK YOU, LYSSNA PÅ LOCKE" (ja, jag är en BALDie), "KYSS HONOM KYSS HONOM KYSS HONOM", och grät när man fick se Charlie igen. Jag suger, men det är inte mitt fel, det är min abusive boyfriend som gör det mot mig.

Det är som Jack på slutet. Han trodde att det skulle räcka med att ta sig ifrån ön (eller att serien tog slut), men det visade sig att det kommer ta hela livet att ta sig därifrån för fanskapet kommer alltid kalla på honom (om fanskapet är serien eller ön vet vi inte). Vi är körda, för abusive boyfriend is back, och han lovade att titta in igen på onsdag nästa vecka.

Hoppas han har hunnit skärpa till sig själv under de där sex månaderna.

That's enough of that abusive shit. For now.

tisdag, februari 12, 2008

Armageddon

Varför har jag inte sett den här filmen tidigare? Alla säger att den är bra, den har legat inspelad i min filmlåda sen förra gången den gick på sexan, och jag har haft tid. Jag antar att jag bara är dålig helt enkelt.

Förjag insåg efter ungefär fem minuter (dvs så fort Bruce Willis kommit in i bild) att det här är en film man borde sett. Första timmen har en helt underbar stämning över sig, man blir sjukt upplyft av det (jag vet, för jag tog en paus efter det och såg House och Gossip Girls innan jag fortsatte med filmen), och sen fortsätter det och då är visserligen den känslan försvunnen, men utan att det blir dåligt. Kan det bli dåligt med Bruce Willis som räddar världen?

Sen kom Peter Stormare (hur olika karaktärer, den ena mer cp än den andra, konstant avlöser varande är fucking amazing), och då visste man ju att det inte kunde bli dåligt. Peter Stormare som ryss (eller italienare ;P) är ett fantastiskt koncept, och han är så "internsivt cp" (Zackrids ord, dock om nåt annat) att det inte går att inte gilla honom. Är det en slump att svenskar alltid spelar ryssar på film btw? (Eller danskor, som jag har för mig att Dragos fru är i Rocky IV)

Det enda jag stör mig på är slutet - och jag antar att alla som sett den gissar varför. Jag vet, jag vet, någon måste dö. Några måste dö. Men varför var de som dog tvungna att göra det!? Självklart var det grymt snyggt hur de gör det, när man tänker på hela "jag lovar att komma hem"-grejen och sen att man tvingas bryta den och så, ja, det är klart. Jag förstår varför det passar i historien (man blir helt förstörd på sånt där efter Stranger than fiction), men ÄNDÅ. Jag gillar inte. :(

I övrigt läste jag på IMBD att Michael Bay sagt att han var medveten om alla faktafel och skit i filmen, men valde att strunta i dem. "It's a movie and not many people know about it", för att citera. Vetenskapskvinnan i mig är sjukt upprörd, men jag tycker det är bra att han är medveten om sina fel ändå, så jag tror jag kan förlåta det. Till skillnad från andra saker.

That's enough of that shit.

måndag, februari 11, 2008

Freak-TV

Vilken bra TV-dag det var, för en freakshow-nörd som jag! Outsiders, alltid lika intressant om än hyffsat sjukt med en tjej som var rädd för rör? Jag vet att man inte ska skämta om fobier, jag råkar ut för det jämt, men just rörfobi och "de sitter ju fast där på väggen"-kommentarerna var så kul. Min manetfobi känns plötsligt normal och befogad liksom!

Sen American Idol, länge sen jag tittade på, men jag orkade inte engagera mig i Ladykillers faktist. Seriöst, varför försöker man ens göra en svensk version av det här? Det är Simon som gör skiten (och den söta programledaren :P), och inte ens när Idoldomarna är som bäst är i närheten av Paula eller Randy. Så varför bryr man sig? Eller snarare, varför försöker de vara dissiga?

Till sist 216 kilos tonåring, som jag redan sett, men alla som känner mig vet hur mycket jag älskar tjockisdokumentärer. Den här är dessutom riktigt bra, för man märker ju att det blir bättre i slutet. Det är så jobbigt med t ex Fetman tog hennes liv, för där dör hon ju, och det är knappast vad man behöver uppleva på en måndag. Därför är den andra mycket bättre, plus att det är en intressant historia, bland annat för att de påpekar skillnaden mellan henne och hennes bröder.

That's enough of that shit.

söndag, februari 10, 2008

Indy's hat and jacket

Det finns en ny, hyffsat rolig film ute på IndianaJones.com. Och det är bara fyra dagar kvar tills trailern släpps! :D

That's enough of that shit.

lördag, februari 09, 2008

Melodifestivalen 2008: deltävling 1

Ja, vad ska man säga? Första deltävlingen är alltid en besvilkelse. Det var inte ens så awesome som förra året när jag kunde tala om exakt vilken placering alla bidrag skulle få (ett partytrick som Martin var enormt imponerad av, vill jag minnas), det var bara tråkigt. Knappt att pausunderhållningen var bra, vilket sög. Ge mig schlagersagan igen!

Det som var riktigt bra var dock inledning. Lasse Berghagen som ondskefullt geni som leder en maffia, det skulle jag verkligen vilja se en långfilm om.

Dessutom lyckades jag, via kortslutningar i hjärnan, blanda ihop Christer Sjögren och Christer Björkman. Behöver jag säga att jag blev tokbesviken när jag insåg mitt misstag?

That's enough of that shit.

fredag, februari 08, 2008

Seinfeld säsong 1 & 2

Jag har alltid undrat varför Seinfeld säsong 1 & 2 bara går att köpa tillsammans. Sen började jag ta mig igenom min brors samling, han är ju komedinörd trots allt (på riktigt, han älskar verkligen komedier, stand-up, osv, inte bara standardgillar), och insåg svaret: säsong 1 består av fem avsnitt. Det är skumt, egentligen. Men det är bra avsnitt.

Aja, en sak som slagit mig är hur snygg DVD-boxen är! Kolla hur skivorna ligger liksom, jag blir lycklig bara av att tänka på det! Det finns säker fler boxar som har så, men jag vill inte minnas att jag sett det innan (Scrubs-boxarna har något liknanade, men inte riktigt) i alla fall. Wow, liksom!

Seinfeld är - i min värld i alla fall - en jävligt underskattad serie också. Jag vet inte varför, jag har alltid uppskattat de få glimtar jag sett på TV (monologen om ex och trollkarlar kan vara den bästa jämförelsen jag hört), men har aldrig tagit mig tid att engagera mig. Det har jag nu, och jag är fast. "Vad handlar det om?" "Nä, ingenting, men det är jävligt bra".

Vore jag lesbisk skulle jag bli ihop med Elaine. Har jag insett. "Did I say that out loud?"

That's enough of that shit.

torsdag, februari 07, 2008

Benchwarmers

Det finns en del filmgenres jag verkligen gillar. Bland annat har vi nördfilmer, feel good-filmer, och såna som handlar om hur bra sport är. I den här får man precis allt det där, med en touch av sci-fi. Blir det bättre?

Det som är så bra med den här filmen är att den säger att nördar också får spela baseball. Det finns hur många filmer som helst som handlar om att ghetto-kidsen, de fattiga, tjejerna, whatever, ska få spela, men vafan, när ska nördarna få spela? NU.

Dessutom är den en orgie i nördigheter. Och jag skojar inte, jag har aldrig sett en film där jag suttit och seriöst undrat om det inte vore värt att slänga sig på TVn och kanskekanske komma med i filmen. Wow.

Det här är min nya feel good-film. Så lätt.

Starring: Rob Schneider, David Spade, Jon Heder, Jon Lovitz